Tänk vad enkelt livet hade varit om vi levde på stenåldern. Jo men seriöst! Visst, man kunde riskera att trampas ner av en mammut och bli uppäten av en sabeltandad tiger när man gick ut ur grottan på morgonen, men tänk efter:

Man hade inte behövt oroa sig alls för vad man ville bli! Typ: "Jaha Kronk, vad vill du bli? Skinngarvare eller stenknackare?" Och om Kronk skulle ångra sig i framtiden hade detta inte inneburit en massa krångel med CSN utan han hade helt enkelt bara kunnat slå sig ner vid elden där de andra hängde och haka på dem.
Fetma hade inte varit något problem, och om man skulle råka bli fet ändå hade det inte gjort särskilt mycket eftersom detta skulle innebära att man inte frös lika mycket på vintern.
Ingen hade köpt importerat, djurplågat kött från Tyskland bara för att det var billigare.
Allt som behövdes i energiväg var en eld (med ved som bränsle, inte kol/olja etc.!)
Ingen global uppvärmning skulle finnas, och inte heller överbefolkning eller etnisk rensning - och inga kärnvapen och maktgalna idioter som inte inser att de redan har alldeles för mycket makt.

Men visst, på många andra sätt var det inte bättre att leva då; Man levde t.ex inte lika länge (vilket ju dock faktiskt kan ses som positivt i vissa sammanhang) och medicinen är såklart obeskrivligt mycket bättre idag än vad den var då.
Men jag tror faktiskt att det var mycket lättare att vara lycklig då än idag.