Detta är mitt 100'de inlägg. Vissa kanske skulle fira det men jag har kommit fram till att jag ska ta ett uppehåll med bloggandet. Tänkte testa med 3 veckor.. kanske blir det kortare, kanske blir det längre. En av anledningarna är att jag vill se om jag saknar det, men den störta är att jag inte orkar vara en "offentlig" person just nu. Jag vet inte, men när allt i ens liv utom jobbet går i ca 2km/h känner man helt enkelt att man varken orkar, vill eller har någon anledning att skriva om det. Jobbet kan jag dessutom inte skriva om här med tanke på tystnadsplikten, plus att jag inte tror att ni är intresserade av hur många katetrar jag byter på en dag.

Så mitt 100'de inlägg blir det sista på ett tag. Det var inte planerat men när jag såg att jag hade skrivit 99 så kände jag att nu räcker det, iaf för nu. Den som verkligen vill veta hur det är med mig får väl göra som på gamla dar och slå en signal.

Det enda jag har att dela med mig av idag, förutom det här, är att årets fallens dagar-gig med symfonin blir tillsammans med Oskar Linnros och att jag eventuellt ska vara konsertmästare (det vill säga den som sitter längst fram i 1'a fiol och är lite boss). Det är ett ärofyllt uppdrag tycker jag, även om det inte direkt handlar om en elitorkester. Men det är inte ens säkert att jag kan vara med och är det nåt jag har lärt mig så är det att inte hoppas för mycket på något så ja, det borde inte ni heller göra.

Jag har aldrig kollat på läsar-statistiken, har alltid tänkt att jag är lyckligare ovetande. Men för alla er som har följt min blogg vill jag bara säga tack och kul att ni läser.

Sist men inte minst vill jag lägga upp en sista dagens låt, som för tillfället är min favoritlåt.

Vi ses.